VÄRSTA reklamerna
Justin T eller Danny TÖNT!?
Tja!
Fick denna video länkad av Idd på min vägg på Facebook häromdagen. Kommentaren hon länkade videon med löd:
''är det sveriges svar på Justin Timberlake? :D''
Jag tittade på videon på mobilen eftersom det var det enda jag hade tillgängligt, såg första minuten och tänkte ''WTF!? Är detta på allvar eller skoj? Och för det andra, menar IDD skämt eller allvar med Justin T-look-a-like-grejen?'' Både jag och Idd har en grej med att vi inte pallar Justin T's flirtknep i låtar. Vi skrattar alltid när Justin säger/sjunger saker som:
''Gentlemen, goodnight. Ladies......... good mornin'. Hehehe''
eller typ
''I remember in december we were walking holding hands and i was your man. Can't we just get back to that? ....... Baby (uttalat ''bebe'')? Hehehe''
ALLTID detta ''hehe''-andet efter sina flirtkommentarer. Astöntigt, såklart. För man tänkte ju bara ''Vem fan faller för det?''
ANYWAY, ANYHOW.
Man kan inte ta Justin riktigt på allvar, och det kan jag inte heller med Danny i denna video. Jag har kollat in Youtube-kommentarerna för att kolla vad folk säger eftersom jag inte kunnat diskutera videon med någon. Och hälften var rasande över ''shake that millionaire-ass up and down''-imagen, 25% var typ ''Men hallå, ser ni inte att dom bara driver?'' och resten var ''Men åh, skitsam om det är allvar eller skoj. Låten är ju asskön!''
Jag känner bara att Danny är fett sexig, talangfull och vill SÅ HIMLA GÄRNA slå igenom med coola effekter och Chris Brown-låtar, och han försöker så mycket men allt blir bara blaj typ? In the club är typ världens töntigaste låt (om man utgår från texten), Amazing är ännu värre (om man utgår från texten) och denna låt? Ja, ska man utgå från texten sååeeee....
?
Alltså, WTF Danny!? Gör något vettigt! Okej, att Justin T's texter är typ töntiga också men han har väl visat sin talang från första stund genom att kunna dansa, sjunga, göra bra live-konserter och spela massa instrument. PLUS skriva sina låtar. Danny vill bara göra saker och vara nåt han inte är eller behärskar.
Och don't get me wrong, jag älskar Danny för att han försöker men han försöker bara på FEL SÄTT. Denna video var typ droppen för mig. Blir ledsen när jag ser detta. Speciellt när Dessie (#%FGJDLDJG!!!!????) är med.
I remember in june, Danny, when you sucked in that video. And i was thinking about your good ol' days. Can't you just get back to that? BABE!?!?!?!?
Snyft.
/Jull
Vad fan är grejen med att möta rädsla som en tiger!?
Bara Cosmopolitan som lyckas skriva sådana här löjligt roliga referenser.
Äckliga reklamfilmer på tv
Jo, jag har tänkt på speciellt en reklam the last couple of days. Ni vet den där när en medelålders, blond kvinna går runt i sitt kök hemma och tar på bänkarna och smeker det fina träet med orden ''Åh, vad jag önskar att jag kunde byta ut detta mot finare ek'' typ. Eller när hon säger ''Min dröm är att bygga ut köket och skaffa en stor köksö där många kan sitta när vi får besök''. Jag kommer inte ihåg exakt vad som sägs men hon går i alla fall runt där och drömmer sig bort i tankarna på att vinna en, eller flera, miljoner för att BYGGA UT SITT KÖK. Man ba ''Wtf!? Folk som har andra drömmar borde väl förtjäna dom där pengarna? Hon HAR ju redan ett asfint, dugligt kök (ja, det VAR verkligen skitfint!) Ge pengarna till fattiga länder eller fonder som stöttar sjukdomar istället!'' Älskar människor som har drömmar, no doubt, men är det verkligen OKEJ att publicera en sådan här PISSIG dröm i tv? Det känns som att det ger fel signaler, eller det GÖR det ju. Jag blir ju helt vansinnig. Bortskämda, simpla kvinna hade jag lust att säga till henne. Och VEM känner sympati med henne och hennes kök? Inte en jävel väl? Sverige är så sjukt bortskämt och vi har det redan så sjukt bra här. Varför ska vi bry oss om att en kvinna står i sitt fina, svenska kök och önskar sig ett ännu finare? Jag tycker det är lite äckligt.
Ja, det är äckligt.
/Jull
Dagens bajs händelse
''ÖGA!''
Det värsta av det värsta har hänt.
Skulle färga min aögonbryn och istället för att bli mörka, hippa och coola så blev dom gula, görna och fula.
Precis så som jag INTE ville ha det.
SUCK! Målade ögonbryn på heltid nu framöver.
:(
Varför jag inte klarar av ''stjärnor'' som Katy Perry
Jag vet inte vad det är. Jag TRODDE och tror faktiskt att jag är en väldigt loving person, att jag tycker om att berömma folk och vara snäll osv. Och jo, jag är nog faktiskt det. Men så ibland blir jag bara så där.. odfiövsjgvmev9t8454tmvti5i. Ni vet, när man inte klarar AV personer. Denna gång gäller det Katy Perry. Eller offentliga personer som Katy Perry. Och jag respekterar henne, det ska man ju ändå göra, och hon verkar vara en ''skön tjej'' sådär som är avslappnad, ''fun'' som man säger i USA och hon verkar bjuda på sig själv i intervjuer och så.
Vem fan posar med en fucking klubba!?
Men för mig har hon misslyckats totalt med sitt marknadsförande som så kallad ''artist''. För det första tycker jag hon är en produkt för hon är fullkomligt käääääääääääZZZZZ live och definitionen på en artist FÖR MIG är en musiker som är bra på riktigt, dvs inte MIMAR och bara låter bra på skiva.
Men, vem kan liksom sätta fingret på vad som är grejen med Katy Perry? Ja, jovisst, hon med lite färgglatt hår och vippiga kjolar ibland och som gal som en tupp i ''Fireworks''-låten. Men vem fan gör inte det och ser inte ut så nu för tiden?
Det kom en våg där ett tag, vet ej när exakt, men för kanske ett, två år sedan när alla dessa nya ''popdivas'' äntrade världen och skulle slå om förstaplatsen på topplistan. Topplistan btw, varför är den så viktig? Det viktiga är väl att man yttrar sig på sitt sätt och står för sin egen musik?
Anyway.
Det var Katy då, det var Lady Gaga, Britney Spears, Beyoncé, Rihanna, Ke$ha (WTF!? Vem fan vill verka så jävla pengakåt så att man gör ett fult jävla dollar-S i namnet!?), Pink, Miley Cyrus, Taylor Swift, Madonna, Nicky Minaj. Ja, alla dessa kvinnliga ''stjärnor''. Och jag tycker det är så fruktansvärt TRÅKIGT att alla dessa inte går att urskilja TYP.
Asså!? Även Madonna som vart med sen 80-talet vill tugga tuggummi i hoodtröja och citat ''hänga med i tiden''. Screw hänga med i tiden! Det är det sämsta man kan göra som ''unik artist''!!!!!
Beyoncé och Rihanna TILLHÖR väl någonstans den lite mer r'n'b-iga sidan av ''popdivas''-genren men det är ändå inte ett argument som räcker NOG för att dom inte ska finnas med i denna soppa av liknande stjärnor.
Nu ska ALLA ha på sig galna klänningar, blått/lila/rosa/grönt/svart/rött hår, bära CRÄÄÄÄJJJZAAAYYYY heels, konstiga smycken, vulgärt smink och göra poplåtar vars videos går ut på att se ut precis sådär och blinka med ögon stora som dom där Brats-dockorna.
Håller ni inte med mig? Alltså, Lady Gaga härmade Madonna från början, Nicki Minaj härmar Gaga, Britney är typ en blandning av dom alla, Ke$ha är bara jävligt trash- och Katy Perry! Hon är liksom ... i det där mellanmjölksstadiet mellan alla dessa.
Så himla kul att hon är så etiketts-lös ändå. Så roligt att hon står i publiken på alla galor, ena gången med rosa hår och andra med blått, och ser på alla artister som uppträder och hon klappar händer åt dom och sjunger med och hon måste typ känna ''What's my purpose here on earth?''. Jag tycker typ 80% av dessa ''popdivas'' jag räknat upp är rätt usla eftersom dom alla vill vara så unika med sina stilar men egentligen så bara they end up med att se ut som ett hubbabubbatuggummi. Sån jävla omallig merit. Eller fel av mig, det är en OMERIT.
Läste en kommentar på Youtube en gång som löd ungefär:
''It's so fun to see all these stars like Katy Perry all dressed up in crazy dresses and different haircolors, and then you see talents like Beyoncé here on stage and all she needs is her talent and gift- not all those clothes that just scream ''LOOK AT ME!!!!''
Och jag kände bara, eja.
VET mycket väl att jag pratar så extremt gott om B men har man läst på så jävla mycket om en människa så blir man fruktansvärt kräsen när man ser människor komma ikapp och ''konkurrera'' med henne som inte ens är VÄRDA att vara där. Människor som istället för att kämpa och jobba hårt, blir stjärnor över en natt och tycker om att se lite CRÄÄÄÄÄJJZZAAAAYYY ut och älskar att hamna på Billboards no.1 för att hamna på ELLE's cover typ. Det är la gött, tycker vissa, för dom. Men jag tycker det är fullkomligt vidrigt.
INGENTING KOMMER GRATIS. OCH DET SOM KOMMER GRATIS ÄR SKIT.
I'm sure Katy Perrys tuggummikläder are all for free. Ni kan ju njuta av hennes skönsång här:
Not. Sån jävla gönig röst. Önskar ändå henne all lycka. Jag är en snäll och god människa.
Puss
/Jull
Ledord på Katy Perry: Gön - Tuggummi - Hårfärg - Bratsöga - Känneratthonharenteenagedreampåettfluffigtrosamoln <-- hashtag på den? #tragik.
Det blir inte bra
Det finns inget roligare/löjligare när sångare ställer upp i filmer med motiveringen ''jag vill göra något annorlunda.'' MEN ÄNDÅ så ska det sjungas i varenda jävla film. Sånna där spontana inslag. Som Miley Cyrus som bara råkar instämma i Maroon 5- She will be loved och så visar det sig att hon har en riktigt bra röst.
Eller att Mila Kunis liksom kände att jag vill visa denna låten och Justin kör värsta rappen, naken i morgonrock och med en fantastisk dans (ska ändå tilläggas att jag ÄLSKAR Jutsin).
Jag och Jull MÅ rappa på fyllan, men aldrig nakna och med en liten struttig dans till.
Eller Britney Spears som liksom av en slump råkar läsa upp sin dikt till den mystiske/sexige/farliga föraren i Crossroads och han kan spela piano och de känner att det verkligen bondar över detta vita pianot han hittat.
SLUTA MED SÅNT.
Det blir inget bra. Antingen skådis eller sångare. OM det inte är musikal då.
Känns så uppgjort. När liksom managern går in och bara ''aaa okej. Miley kan vara med, men då måste hon sjunga i MINST en scen.''
/Idd
JAG HAAAATAR
bara så att ni vet.
/Idd
Definitionen av torr matlåda
Känslan som uppstår när man öppnar lunchlådan och den innehåller fyra stycken torra citronmarienerade kycklingbitar.
Childhood
Every day is a battle against me getting older.
Meanwhile in sweden
Sen kommer en fin liten bild på en brunbränd tjej med snedlugg och en nyplockad orkide i håret, bakomhenne ligger en vit strand med turkost vatten och i handen håller hon en fruktig pastellfärgad söt drink.
åå jag förstår att när man lever i ett land där det är mörkt, kallt, isande, ilande och vindigt 75% utav året (missförstå mig rätt, jag gillar ändå mitt hemland) så är det lockande att lägga upp bilder från exotiska öar på facebook, instgram, twitter osv osv. Men för oss andra som bor kvar i landet med 75% mörker som inte kan dricka fruktiga pastellfärgade söta drinkar så kan ni väl benåda oss från dessa färgsprakande bilder?
TY på förhand.
Dilemma
När både cykeln och mobilen befinner sig på samma ställe (inte hemma eller vid min närhet) och man måste GÅ för att hämta dom, då känns det änna hopplöst.
Hade kanske kunnat ta bilen bort och lastat in cyklen i baksätet, men då måste man ju GÅ till garaget.
whyyyy whyyyy. Måste städa rummet också.... :O
Lipigt #4
Igår alltså. Lördag. Lördagkväll och man vill ju leva ut sin lördagkväll till fullo med roliga tillställningar hit och dit. Först skulle jag göra Göteborg med klassen. Eller ja, göra Redbergsplatsen snarare. Hoppade på ett tåg till Götet vid sex-tiden och roade mig själv på tåget med att fullkomligt överdosera lukter runt omkring mig. Insåg redan i bilen ner till station att jag sprutat på mig ALLDELES för mycket Pulse och stank som en hel parfymflaska. Och jag tog tillfället i akt att måla naglarna på tåget och förgifta de andra passagerarna med den starka nagellackslukten. Fy fasiken så det stank. Parfym och nagellack och musiken bara DÖNADE i öronen på mig. *PARTYPEPP OVERLOAD* hehe.
Ja, runt sju då var jag framme och runt halv åtta var jag hos Elin på Redbergsplatsen efter att ha irrat runt en stund och försökt hitta 11b där hon bodde. Det var astrevligt de två timmarna jag avverkade där, vi var några i klassen och Elins kille och hans kompis. Det såg förresten ut så här:
Runt kvart i tio var det roliga slut och jag stängde dörren bakom mig och gick i det kalla med en petflaska mousserande vin till spårvagnen för att ta sista 22.12-tåget hem. Fruktansvärd köld var det ute och jag förväntade mig en mysig tågstund med mig själv, DÖNANDE musik och lite vin. Men nej. Det var då fan att den planen gick i kras. När jag kommer fram till station lite efter tio inser jag på ''AVGÅENDE''-tavlan att det inte finns något tåg till Trollhättan som går 22.12. Det går 23.40!!! Tre utropstecken på den jävla tiden!!! Jag blev så frustrerad. Visste inte vart jag skulle ta vägen. Ringde Sussie. Ringde Johanna. Ringde Pappa. Ringde Rasse. Ringde Simon. Träffade Adéle i klassen av en slump på Pressbyrån, hon hade vart på skolan och jobbat och skulle hem till Ljungkile. Det var så mycket blandade känslor på en och samma gång att jag fullkomligt bursted out in tears. Okej, kanske inte bursted men det började rycka i musklerna i käkarna typ och mina ögon vattnades när Sussie sa ''Julia, det blir bra. Vi möter dig när du är framme sen, vi älskar dig och vi lovar det!''. Jag kände just där och då att jag var så jävla ENSAM. Tänkte att om det hade varit ett sommarlov och jag vart ledig i all världens tid så hade det ändå inte spelat någon roll, men nu har jag EN lördag i veckan to live out at its fullest och då spenderade jag den med att åka tåg, spårvagn, gå i kall köld och lipa på en jävla tågstation hela jävla kvällen! Snälla kompisar som pratade med mig i telefon gjorde att tiden gick snabbare och tiden på tåget var faktiskt inte så outhärdlig. Jag sysselsatte mig, drog i mig min petflaska mousserande 10 minuter innan tåget var framme och gick RAKA snabba vägen till Lipz sedan och dansade loss i 1,5 timme. Hade jag åkt hem direkt hade jag somnat gråtandes förmodligen, jag var ju tvungen att turn everything to the good side och avsluta kvällen riktigt BRA! Och det gjorde jag. Klockan fyra somnade jag och idag mår jag väldigt bra.
Ibland måste man lipa jävligt känsligt för att känna att man lever.
WISDOM #1.
Idd goes twenty #4
Kan lika gärna lägga mig ned och DÖ nu... NEJ SKOJA! ... ouff inte skämta om sånt.
Men detta gör mig ganska djupt deprimerad.
OKEJ, här kommer det...
JAG HAR BLIVIT GRÅHÅRIG, PÅ RIKTIGT!
BILDBEVIS:
Ser ni skillnaden?
Tack för mig och mitt hår som tror att jag är 70 år...soek!
/Idd
Vad är grejen?
Det går liksom inte att känna sig cool i dessa tofflor, åå så MÅSTE man ha dom.
Vad är grejen liksom? Vuxna människor... (hehe, hey baberiba).
Blir alltid lite upprörd när jag måste ta på mig sånna här. Hårt.
/Idd
Reklam
Vad är det med svenska kändisar och ställa upp i värdelösa reklamer. Jag fattar att det liger pengar, sponsring och sånt bakom såklart, men samtidigt: Hur långt kan man gå?
Vem vill stå och bortsa tänderna och göra rekalm för det? Det känns ganska ovärt.
Så här ser det ut i sverige:.jpg)
met detta i USA:
Sluta beach-a er
.. och köpa dessa tights istället, som tagen från Johanna Swanbergs blogg. Fick mig att tänka på alla hets-människor som vill komma i form till citat ''Beachen 2012'', men vad folk inte fattar är att man inte kan hets-banta/träna en intensiv period och få det att hålla. Om du tränar K-O-N-T-I-N-U-E-R-L-I-G-T, ja! DÅ kan du väl se ut som ho den där tösa på bilden! Men sluta hetsa dig själv till någon beach för att svassa runt i bikini och stoltsera med vad du ser under hakan. Du vill ju inte träna. Du orkar ju inte. Skit i det då, gör det på riktigt istället. Gör det på riktigt- med ett par tights!
*Tjejen som tror sig veta om fitness*
/Jull
Livet är hårt
Jag raderade ALLA bilder på mobilen och hade inte sparat dom!
ååå jag blir så ledsen! vill bara gråta.
Känner mig såhär:
/Idd
Jull och självkänslan -.-
MEN
så finns det de stunder då man bara vill spotta sig själv lite i handen (helst med slem) eller bara vill dra av sig håret för att man blir så BESVIKEN på de där sakerna som man inte alls tänkte låg i samma paket som ''VÄRLDENS GRYMMASTE TJEJ''. Oftast är dessa grejer små skitbagateller. Som har med utseendet att göra OF COURSE. Men ändå, det gör så förbaskat ONT i ögat, inte i hjärtat eller magen för detta är BARA ytligt tjaffs, när man blir besviken på någonting som annars SKULLE kunna vara så fantastiskt.
Denna gången är det något ytligt jag är besviken på, men det är inte så lite för mig för detta har jag dragits med hela LIVET. Dock är det inget jag tänker på, jag orkar liksom inte bry mig, men just idag fick jag verkligen en påminnelse. Vi väntar inte mer nu, let's have a look på denna bild jag så slumpartat hittade när jag kollade igenom bildmappen för en stund sedan.
Okej, söta fina tjejer på maskerad med coola djurutstyrslar, tänker ni. Vad tänker jag? Jo, jag tänker på de fula BULLENS PILSNERKORV-KÖRVAR som ligger och vilar lite halväckligt på Elsas surikat-axel. Inzoomad version:
Alltså, ärligt!? Hur korvliknande fingrar kan man ha!? DEN VINKELN är inte frack. Börjar nästan gråta när jag inser att jag aldrig kommer ha svala långa välvårdade händer á la Beyoncé:
Kommer aldrig nånsin bli kvinnlig i just det där partiet kring slutet av armen, det vill säga handen. Också fett TY (thank you) när man läser VeckoRevyn typ och killar säger att de ''främst faller för kvinnliga fina händer med välvårdade naglar''. Ja, där gick ju mitt tåg så att säga HEHE. Känner mig mer som Pete Doherty.
R0ligt! Självkänslan på topp idag.
/Jull
När man blir rädd - på riktigt.
Jag har inte MÄRKT detta förrän nu alltså. Hur jävla creepy är det inte? Massa människor, ansiktet, kroppsdelar, fast-cementerade i en vägg mitt emot den byggnad jag befinner mig i. Ser ni deras ansiktsuttryck!? Man kan tro att det är en gammal minnesplats för ett gammalt folkmord, eller för att massa människor en gång brann inne där, eller att de just där på den platsen för 100 år sedan samlade på massa lik. Jag satt bara och stirrade ut med stora ögon och fattade inte riktigt vart jag befann mig i livet. Döden vinkade hej på andra sidan, samtidigt som jag trodde jag skulle dö (mest emotionally) för att mina knän gjorde så satans ont (för att jag då inte skulle kunna dansa). Vid det korta lilla ögonblicket innan jag återvände till Facebook och VERKLIGHETEN (bah!) tvivlade jag på livet. Kisade lite en sista gång och la märke till hur FULLKOMLIGT mycket döden vinkade åt mig. KOLLA bara:
Uttrycken! :O-formen på deras munnar! WAAAH, WÖÖÖÖH, HÖÖÖÖÖBÖÖÖÖ! skriker dom åt mig. Åt mig och de stackars andra skadade och (ofta) pensionerade besökarna i väntrummet. Det här är inte friskt, att låta detta skölja över en när man bara en vanlig tisdag kl 11, innan man hugger in på en ljuvlig lunch (antar att det är det man ser fram emot mest när man är pensionär), ska gå till ortoped-gubben och kolla knäna. Nä, vet ni vad. Har ni något svar på vad detta ska vara bra för? För det kan väl inte vara så FJANTIGT att det är detta som kallas konst!? Jag blir bara rädd hörrni, och det är inte speciellt roligt.
Så, tell me, VAD ska detta vara bra för?
Och mina knän var det ingen fara med. #DödsångestenAway.
/Jull
